Speaker: 00:01

Denna texten är transkriberad med hjälp av AI. En podcast från Sveriges kommuner och regioner.

Petra: 00:12

Är ju en sån sak som jag funderar mycket på. Alltså hur kan vi jobba mer för att både stärka och försvara vår demokrati.

Sabina: 00:27

Men att av sig den tiden, att våga rikta blicken lite längre fram och titta vart är vi på väg för det tror jag också skapar en bra riktning I de verksamheter som man leder och kan faktiskt också ibland skapa den där lilla extra motivationen hos medarbetarna när man strävar efter någonting att uppnå på sikt också.

Lisbeth: 00:50

Idag har jag förmånen att sitta här med 2 färska chefer på SKR. 2 vassa kvinnor som båda har ansvar för områden har stark beröring på nära vård. Och jag ser fram emot ett samtal om ledarskap och om en välfärd I omdaning. Så välkomna hit Sabina Shouaiot som är chef för sektionen för äldreomsorg. Och Petra Svedberg som är chef för för demokrati och styrning.

Lisbeth: 01:15

Vad kul att få sitta här med er. Välkomna! Tack!

Petra: 01:20

Tack snälla!

Lisbeth: 01:21

Hur är läget så här? Den här morgonen eller förmiddagen när vi spelar in?

Sabina: 01:28

Det är fint tack. Vi sitter I ett ganska ljust och soligt Stockholm för min del. Det känns fint. Jag tänkte på det igår faktiskt att nu har vi allting framför oss. När det gäller vår sol och så vidare.

Lisbeth: 01:41

Det var samma. Jag har rest från Luleå på morgonen till Stockholm och kör bil till flyget och tänkte på det. Jag behövde inte hellysen på.

Petra: 01:50

Det är

Lisbeth: 01:50

ett tecken, inga hellysen. Vi börjar med att bara lära känna er lite grann. Sabina berätta lite mer om vem du är och lite bakgrund.

Sabina: 02:04

Absolut. Jag är chef för sektionen för äldreomsorg på Sveriges kommuner och regioner. Det är ganska nybildad sektion. Vi har varit igång sedan I augusti förra året och det tycker jag är väldigt roligt. Det betyder att SKR nu ändå satsar lite extra på äldreomsorg.

Sabina: 02:22

Lägger lite mer fokus på de frågorna än vad vi kanske haft möjlighet att göra tidigare. Det känner jag är väldigt roligt. När det gäller mig själv så har jag ett förflutet här på SKR snart I 2 år. Jobbat med äldreomsorg ända sedan jag kom hit. Innan dess har jag jobbat på Vårdföretagarna som också det är en arbetsgivare och branschorganisation precis som SKR men har då jobbat för de privata vård och omsorgsgivare som levererar till kommuner och regioner.

Sabina: 02:49

Innan dess har jag ett ben I, jag har egentligen jobbat med välfärdsfrågor faktiskt I hela mitt yrkesliv. Men innan dess också på socialdepartementet och I myndighetsvärlden och faktiskt en vända I riksdagen också. Det är lite grann av mig. Det kanske någon sitter och funderar på det här med mitt efternamn Royo Jag är gift med fransman så har vi det utrett också.

Lisbeth: 03:09

Jag måste bara få gruva sig för att man kan uttala på rätt sätt och så där och presentera dig på ett värdigt sätt. Jag tänkte på det här med din fritid och vad du gör. Du är Stockholm.

Sabina: 03:25

Nej, jag är från Småland och det kanske kommer höras en bit in I samtalet. Jag har fortfarande kvar lite dialekt. Jag kommer från Nässjö men jag bor I Stockholm sedan 20 år tillbaka.

Lisbeth: 03:36

Du bröt åt mig att man kan faktiskt bo I innerstan med familj och det gjorde mig så himla lugn för jag har en son som prompt ska bo I innerstad med sin familj och då sa du att det är faktiskt ganska bra när man ska barn och familjepussel och så. Det gjorde mig lugn, det vet du inte men så var det.

Sabina: 03:53

Det stämmer. Jag skulle vilja säga att man får en ganska enkel vardag faktiskt när man bor I innerstan. Det är enkelt de flesta gångerna för barnen att ta sig till aktiviteter. Man själv kanske också har ett arbete som ligger ganska nära hemmet. Det brukar förvåna mina kompisar som bor kvar hemma I Nässjö som jag då kommer ifrån att faktiskt gå och ett litet småstadsliv nästan när man bor inne I stan.

Lisbeth: 04:15

Just det. Härligt. Petra, berätta vem är du?

Petra: 04:20

Ja, Petra Svedberg. Idag är jag chef för sektionen för demokrati och styrning på SKR. Det är en sektion som egentligen har frågor som rör tilliten till vår demokrati. Hur arbetar vi för att en god tillit till vår demokrati? Hur jobbar vi för att skydda den?

Petra: 04:44

Hur jobbar vi för att utveckla den? Det är ganska aktuella frågor I dag med tanke på hur omvärlden ser ut. Vi har ett säkerhetspolitiskt läge och demokratin utmanas ju på väldigt, väldigt många platser I världen. Så det är en ganska stor fråga. Den andra delen av uppdraget, positionen, handlar mycket om ledning och styrningsfrågor.

Petra: 05:03

Alltså hur ska vi jobba med ledning och styrning? Och framför allt för att säkra vår välfärdsleverans I stort? Det är frågor som jag brinner väldigt mycket för. Jag tror att det är väldigt avgörande för hur väl vi kommer att klara av det här framgent och I slutändan också stärka demokratin. Det är liksom mina kärnfrågor och det jag brinner för.

Petra: 05:29

Jag började på SKR I höstas så jag är också relativt ny. Innan det så var jag kommunchef I Sunne kommun I Värmland. Jag är ju värmländska då, så jag bor inte I innerstan utan jag har fortfarande kvar mitt hem I Värmland men tillbringar en hel del tid I Stockholm givetvis. Jag jobbade som kommunchef I 4 år ungefär. Före det, vilket gör att det känns väldigt, väldigt kul att bli inbjuden till den här podden för jag kommer ju från hälso och sjukvården från början och har varit ansvarig för slutenvården I Värmland, alltså våra 3 akutsjukhus och den vård som bedrivs där och är sjuksköterska från början.

Petra: 06:12

Så det finns en väldigt stark koppling till utvecklingen av hälso och sjukvården.

Lisbeth: 06:19

Veckopänner du nu? Hur ser ditt liv, din vardag, ut när du jobbar här?

Petra: 06:24

Min vardag ser ut så att jag är här under veckorna och lite olika. Vissa veckor är jag här hela veckor och andra gånger är jag här några dagar per vecka. Sen är jag ute hos medlemmar också. Jag försöker inte bara sitta I Stockholm på Bondsgatan utan försöker också Det tror jag är viktigt när vi har de uppdragen som vi har. Jag tycker också att det är viktigt att vi kommer med Även om vi samlas här och det här är en samlingsplats för oss I Stockholm så kommer vi från olika delar och det perspektivet behöver vi med oss I allt vårt arbete.

Petra: 07:01

Så jag har basen I Värmland med mina söner och mitt hus och sen så får jag njuta av Stockholmsdelen på veckorna också.

Lisbeth: 07:10

Det var faktiskt en sak som jag reflekterade mycket över när jag kom till SKR själv för det är 5 år sedan nu för mig. Var ändå att det var en mötesplats av personer som fanns på olika delar I landet. Vi hade personer inlånade som kom direkt från medlemmar. Jag tycker att det kändes väldigt bra, tryggt och ett bra sätt att också kunna vara en bra företrädare för kommuner och regioner. Absolut.

Lisbeth: 07:35

Jag tänker bara för att orientera oss lite grann kring SKR:s struktur. Ni är sektionschef för båda 2 men ni är på 2 olika avdelningar. Sabina, du finns på vård och omsorgsavdelningen och Petra, du finns på ekonomi och styrningsavdelningen. Det är lite extra roligt att ni är med I podden för jag tycker ni beskriver att få det här förenar ju verkligen. Det är ju inte så att det är skilda på något sätt verksamheter utan de hänger ju ihop.

Lisbeth: 08:04

Innan vi går in på sakfrågorna så jag tänker ni ju ändå relativt färska chefer på SKR. Vad lockade er att ta ett jobb på SKL? Jag

Sabina: 08:18

vet att vem ska börja? Absolut. Jag tänker för min del som har ägnat hela mitt yrkesliv åt välfärdsfrågor på olika nivåer så är ju SKR väldigt lockande. Alltså en organisation som samlar Sveriges alla kommuner och regioner I samma organisation. Otroligt spännande.

Sabina: 08:40

Det gör både att man får möjligheten att följa den utveckling som sker I välfärden på helheten. Det tycker jag är otroligt intressant. Det andra är att SKR också är en stark organisation. Jag har jobbat mycket med påverkansfrågor sedan tidigare. Det lockar mig med SKR också att ibland kan man tänka att det tar en liten stund att bli överens såklart I en sådan här stor organisation.

Sabina: 09:04

Men när vi är överens, när vi tycker någonting, då är vi otroligt starka. Det är väldigt roligt tycker jag. Och det sista är ju förstås att kunna vara med och bidra till en utveckling av välfärden. Det kan man verkligen göra på SKR och vara ett stöd till kommunerna att samla den kraft, I mitt fall kommunerna, samla den kraft som finns I att jobba med vissa frågor gemensamt. Det tycker jag är otroligt roligt att få vara en del I den utvecklingen.

Petra: 09:33

Jag tror att för mig handlar det nog mycket om att Jag drivs väldigt mycket av egentligen det grundläggande dag. Jag har egentligen samma drivkraft idag som jag hade när jag började som sjuksköterska. Det är ju på nåt sätt att jag alltid har fokus på dem vi är till för. Varför gör vi det här? Vad är egentligen vårt grundläggande uppdrag?

Petra: 10:00

Nånstans är det ju så att när man har varit I olika organisationer och på olika chefsroller och som ledare så har man ju givetvis en möjlighet att påverka och förändra den organisationen. Men jag har ju I mitt ledarskap sett att man kan optimera sin organisation. Man kan absolut göra bra resultat. Men jag har ju en väldigt, väldigt stark tro om att det här är nånting vi måste göra tillsammans. Då lockade det här uppdraget mig för här får jag jobba med ett helhetsperspektiv att fundera på hur vi faktiskt kan få hela sektorn att förflytta sig mot det som vi behöver göra.

Petra: 10:45

Och det som du sa, Sabina, att SKR är en fantastisk organisation på det sättet och det finns en möjlighet att samla den här kraften men också att jobba väldigt tätt I relation till våra myndigheter och till regeringen att kunna vara med och skapa förutsättningar för våra medlemmar som inte är isolerad till en del av välfärdssystemet utan att faktiskt få jobba med helheten och se om det går att påverka det I rätt riktning. Det känns fantastiskt roligt att få göra det på det sättet.

Lisbeth: 11:18

Det känns fantastiskt roligt att SKR har fått er som 2 chefer hos oss och att jag får er som kollegor. Jag tänkte så här. Är det en koppling till omställningen till Nära vård? Hur ser den ut? Vad är det som Petra, hur ser den ut för dig?

Petra: 11:47

Den går ju ganska långt tillbaka för mig. Om jag börjar I basning I rollen som sjuksköterska Jag har nog alltid varit en person som har ställt den här frågan Alltså ställt mycket frågor. Vilka är vi till för? Vad gör vi för nytta? Och så vidare.

Petra: 12:07

Kopplingen börjar ju ganska tidigt om man pratar I basuppdraget. Men sen så har jag jobbat som chef och ledare under många år nu både inom region och kommun. Det är väl egentligen Relationen till nära vård är egentligen en av anledningarna till att jag också har det uppdrag jag har I dag. Det är inte bara I nära vård som det här samspelet krävs utan vi har många utmaningar I välfärden. Oavsett om vi pratar om civilt försvar eller kompetensförsörjningsutmaning, demografin och så vidare så handlar det egentligen om samma sak.

Petra: 12:43

Det handlar ju om att vi har olika roller I ett system men vi behöver jobba gemensamt. Vi har gemensamma resurser, det är samma personer vi pratar om. Om vi ska göra gott för våra invånare så krävs det liksom en gemensam kraft. Jag kan säga att kopplingen till nära vård har jag sett både från regionsidan, från kommunsidan, jobbat länsövergripande och nu också nationellt med samma fråga och då främst kanske I ledning och styrningsperspektiv just nu men tidigare både som en aktiv del som sjuksköterska och sen också som chef och ledare.

Lisbeth: 13:23

I Värmland var ni också lite en plog för att tänka systemledarskap och var ju tidig på att sträcka upp handen och vilja jobba tillsammans med vårt Hälsolab och samhällsnytta I att utforska. Hur kan det här växa till någonting ännu stabilare att leda ett system tillsammans, kommun och region? Exakt. Det kanske vi kan prata lite mer om. Sabina, din koppling?

Lisbeth: 13:51

Ja,

Sabina: 13:52

men egentligen på kanske 2 sätt skulle jag vilja säga. Dels I rollen som sektionschef som jag har nu så ingår det också att vara beredningschef I en av SKR:s politiska beredningar. Det är en beredning som har ansvar för primärvård och äldreomsorgsfrågor. För er som inte känner till SKR så har vi politiker som kommer från olika delar av regioner och kommuner som samlas en gång I månaden på SKR och fattar beslut och går igenom ärenden som rör, I det här fallet då primärvård och äldreomsorg. Inom ramen för det arbetet så är det då de politikerna som förbereder och fattar beslut kring nära vårdfrågor.

Sabina: 14:40

Så där har jag också haft möjligheten att arbeta med nära vårdfrågorna ur ett beslutsfattareperspektiv kan man säga och liksom styrningen ifrån den nationella nivån och de frågeställningar som ställs där och det tycker jag varit väldigt intressant. För det är också en del I hela omställningen. Hur får vi ihop det från högsta politiska nivå ner till verksamheter där omställningen praktiskt sker och så vidare. Det är en del. Den andra delen förstås när man jobbar med äldreomsorgsfrågor som jag gör så finns det en stark omställning till nära vård och speciellt kanske lite grann som du är inne på Peter också för de enskilda personerna.

Sabina: 15:19

För mig är det så viktigt att se att vi närmar oss mer av en personcentrerad vård och omsorg. Det ska inte spela någon roll för den äldre personen om det är kommunen som utför omsorgsinsatser eller om det är regionen som utför hälso och sjukvårdsinsatser. Hur får vi ihop de här systemen och på riktigt närma oss det som är en personcentrering för den enskilda individen? Äldre är just en målgrupp, I alla fall äldre äldre. Vi kanske kommer tillbaka till det sen för man kan vara äldre utan att behöva vård och omsorg.

Sabina: 15:51

Bland de äldre som faktiskt behöver mycket vård och omsorg så är ju nära vårdomställningen otroligt viktig. Ingenting som jag tänker mig att de äldre själva går att grunda på naturligtvis. Men för oss som finns runtomkring att vi får ihop det här sömlösa kring den vård och omsorg som en enskild person faktiskt behöver.

Lisbeth: 16:08

Jag håller med. Det är ju kanske en av de grupper som är allra viktigaste för de grupper som behöver många olika kontakter är också högt prioriterade och där är äldre äldre sådana. Det kan också finnas unga med behov av många kontakter såklart. Sabina, fortsätt gärna berätta lite grann om kopplingen. Vi har nu fått en äldreomsorgssektion på SKR.

Lisbeth: 16:34

Hur ser du på utvecklingen framåt av just äldreomsorg men kanske också välfärden I stort? Vad jobbar ni med? Vad grundar du på?

Sabina: 16:47

Det har väl inte undgått någon egentligen, Lisbeth er Lisbeth och Petra eller någon som lyssnar på den här podden att vi har en demografisk utveckling där det blir allt fler äldre liksom I samhället. Ibland suckas det kring den där frågan, det är lite utmanande, det kanske är svårt, man illustrerar det här som ett problem. Den skulle jag vilja vända på saker och ting till att börja med. Det här är otroligt häftigt. Det är ett kvitto på ett framgångsrikt arbete som vi har haft I Sverige.

Sabina: 17:14

Vi har nästan halverat risken att gå bort I stroke och hjärtinfarkt de senaste åren. Vi har en bra sjukvård som kan ta hand om allt ifrån knä och höftproteser till starroperationer och så vidare som gör att människor faktiskt kan klara sig längre på egen hand utan att behöva omsorgsinsatser eller flytta till ett särskilt boende till exempel. Och också har det gett möjligheten till mer autonoma individer så att säga än vad vi hade tidigare. Så det här är ju liksom ett kvitto tycker jag på en framgångsrik resa vi haft I Sverige. Sen är det klart att det här utmanar ju naturligtvis både hälso och sjukvården och omsorgen att vi blir allt fler äldre.

Sabina: 17:59

Det är lite grann där jag lägger mitt fokus. Både brinner jag för och förklarar att det faktiskt är en framgång och att det är I gruppen äldre om man tittar på de som har lämnat yrkeslivet som man kanske gör runt sig 65-sextiosju. Då har man ju kanske 20 år av ganska goda levnadsår nuförtiden om vi tittar på ett tvärsnitt I alla fall där man inte behöver omsorg. Hur arbetar vi för att den här gruppen både ska ett fullgott liv men också kan bidra till och göra nytta inom till exempel välfärden eller I samhället I stort. Och sen behöver vi också koncentrera oss på den här växande gruppen äldre som behöver ganska omfattande vård och omsorgsinsatser från det att man är 80-åttiofem år framåt.

Sabina: 18:43

Och hur planerar man och förbereder man sig för det I landets kommuner. Så det är både det som är på riktigt utmanande och det som också är framgångar I den åldrande befolkningen som vi ägnar mycket kraft åt.

Lisbeth: 18:58

Jag tycker också det är spännande att tänka på saker som är framgång, inte bara som en utmaning. När jag var I Norrbotten och jobbade där med de här frågorna så pratade vi ofta om det demografiska försprånget Lite för att trigga oss själva I att vända perspektiv och jag tror att det är så viktigt I välfärdsutvecklingen framåt. Lite det du varit inne på Petra och du också, Sabina, att verkligen ta invånarnas perspektiv. För när vi verkligen lyckas vända perspektivet så får vi syn på helt andra saker än vad vi sätter kvar I vårt eget inifrånperspektiv. En del av det här att prata om den demografiska förändringen som någonting som är framgångsrikt och någonting som kan innebära massa möjligheter också.

Lisbeth: 19:47

Även om vi måste rigga för det som också utmanar vårt system.

Sabina: 19:53

Jag läste precis en artikel I förra veckan, bland annat på detta tema som handlar om just den här resursen som vi ändå tycker att man kan se att den åldrande befolkningen också innehåller de här åren när man fortfarande är pigg och mår bra och lyckligtvis blir ju de åren faktiskt allt fler också när vi åldras. Då var det från en kommun som hade förstått att de här seniorerna kan göra fantastiska insatser I barn och ungdomsidrotten. Där har man systematiskt tittat på hur man kan rekrytera en idrottsmorfar eller en idrottsförmor till olika typer av idrotter där man behöver en förstärkning av vuxna. Det där är väldigt klokt tänkt tänker jag. Om man skulle bara koncentrera sig på, vilket ofta är fallet, kanske att föräldrar som hjälper till och är ett stöd I de här idrottssammanhang.

Sabina: 20:46

Det är ju fortfarande sådana som jobbar, som ska få ihop sin vardag, sin hämtning, lämning medan morfar, farmor och farfar och så vidare kanske fortfarande har möjligheten att vara med här plus att det här också genererar sociala kontakter, man rör sig och så vidare. Sådana saker som vi vet också är positiva för äldre för att hålla sig friska längre upp I åren. Jag tänker också perspektivet att se det här som en enorm resurs och våga tänka lite nytt. Det är verkligen någonting som jag brinner för att förmedla.

Lisbeth: 21:14

På tal om något nytt jag hörde om en kommun som tog bort åldersgränsen på fritidsgårdarna. Då kan man ju också vara där som äldre och man får den här sociala kontakten över generationsgränser. Jag tycker det var så underbart härligt att bara tänka att vi skulle kunna jobba på ett annat sätt. Petra, om du skulle sätta in oss lite I de frågor som din vardag mycket består I vad ser du då? Som

Petra: 21:45

jag inledde med så är det ju såklart så att demokratifrågan, och den kan ju låta ganska bred och fråga. Vad betyder det egentligen? Vad menar vi när vi säger det? Men det mynnar ju ändå ut I de här olika delarna. Vi har ett ganska kraftigt hot mot vår demokrati både I omvärlden men också I Sverige.

Petra: 22:07

Vi pratar mycket om välfärdsbrottslighet och så vidare. Hur skyddar vi vårt system? Och också hur ökar vi tilliten till den? Det Det sitter mycket ihop med förtroendet för vår välfärdsleverans på nåt sätt. Hur väl lyckas vi med vår leverans?

Petra: 22:24

Jag delar din bild, Sabina, att vi har en Vi har byggt upp ett välfärdssystem I Sverige som vi ska vara stolta över. Det har gett oss väldigt mycket positivt. Vi ser goda resultat. Tittar vi runt om I världen så ser det väldigt bra ut I Sverige på många sätt. Men jag tycker också att det finns en annan dialog som ändå har blommat upp mer och mer.

Petra: 22:48

Vi blir ändå mer och mer polariserade. Det finns andra typer av förväntningar. Tittar man på hur vi byggde upp det här systemet om vi pratar om 80-90-talet och så vidare och vi har byggt ett sätt att styra och leda det här systemet på som har haft goda intentioner. Det är inte så att vi ska förkasta det, utan det har haft goda intentioner. Men I dag ser jag att vi står inför utmaningar som kräver ändå att vi förändrar vårt sätt att se på det här systemet.

Petra: 23:20

Vi behöver inte bara andra arbetssätt, för jag är övertygad om att de allra flesta som jobbar inom vår sektor gör för att de vill bidra till någonting gott, någonting som det här vi pratar om. De valde de här yrkena från början och man vill bidra till någon form av samhällsbyggande och så. Men idag upplever jag att det kanske är så att vi I det här systemet ändå har byggt in ganska stora hinder för vad vi faktiskt från början ville uppnå. Vi har goda resultat på det vi mäter I dag, men frågan är ju hur ska vi liksom Vi brukar prata om att det lyser grönt I vår fabrik. Det ser väldigt bra ut när vi tittar.

Petra: 24:04

Men när vi pratar med våra invånare så hör man ändå att man inte upplever att vi har tillgodosett de behoven som I dag finns. Den demografiska utvecklingen är en sak. Den är positiv å ena sidan, men den kräver nånting av Detsamma gör att vi ska bygga upp ett civilt försvar. Vi har utmaningar med kompetensförsörjningen och så här. Jag tror att det är så otroligt viktigt att vi har hamnat I ett läge där jag upplever att nu behöver vi faktiskt på riktigt börja jobba med det här som en helhet.

Petra: 24:40

Det är klart att det är det jag brottas med mycket. Hur får vi till den här förflyttningen? Hur får vi till att vi faktiskt inte kanske liksom? Och jag är mycket upptagen av det här. Hur ska vi följa upp det här?

Petra: 24:53

För det finns ju många engagerade personer som givetvis vill, som tänker helhet, som ser lösningar. Det finns fantastiska människor I vår sektor. Men det system vi har I dag trycker tillbaka oss till att vi optimerar våra olika delar. I slutändan ska ansvarsutkrävning ske. Vem är ansvarig för frågan?

Petra: 25:15

Det upptar mina tankar ganska mycket. Hur skapar vi ett system där det finns möjlighet att göra det här för kraften finns? Men vi behöver skapa förutsättningar för att förändringen ska kunna ske. Där någonstans är väl mina stora frågor.

Lisbeth: 25:31

Det är väldigt mycket det som jag lägger in I omställningen till nära vård. För jag tänker att med den här demografiska, fantastiska utvecklingen så följer också att när man väl behöver och har behov så behöver man behov från våra olika samtidigt.

Petra: 25:48

Exakt.

Lisbeth: 25:48

Så såg det inte ut när vi inte överlevde vår stroke eller hjärtinfarkt. Hur kan vi då se till att vi har en robusthet I vårt nytt samhällskontrakt som gör att vi fortsätter att lita på att även mina behov som nu är mer komplexa när jag väl får dem också finns en leverans för, inte bara för varje liten del. Jag är också väldigt upptagen av det där med följa upp för det är klart att vi följer upp på varje del och då lyser det grönt. Men för mig som invånare så var det ju den här helheten som spelade roll för min livskvalitet och där lyckas vi inte riktigt ännu. Vi börjar ju ta oss, men.

Petra: 26:32

Tänker du

Lisbeth: 26:33

så Sabina också utifrån ett äldreomsorgsområdet och fokuset på äldreomsorgen?

Sabina: 26:42

Absolut, jag delar det ni säger. Det jag beskrev handlar om att se på den demografiska utvecklingen positivt det är klart att det utmanar våra system. Jag tänker på det ni beskrivit också, att ibland inom äldreomsorgen pratar vi om att det kanske också finns ett förväntansgap hos medborgarna. Det vill säga man tror att man ska få del av ett komplett system av sömlös vård och omsorg och så vidare. Men när man väl får det sen så är upplevelsen faktiskt inte riktigt det, utan då är det någonting annat som man får.

Sabina: 27:18

Varför får man då inte det man förväntar sig? Ja, det kan bero på många olika saker. Då är vi kanske I de här delarna som faktiskt utmanar rätt mycket inom äldreomsorgen. De är både ekonomiska, men det är också svårt att rekrytera medarbetare just nu till äldreomsorgen. Kompetensförsörjningen är väldigt svår.

Sabina: 27:38

Där har vi en del att vi inte riktigt matchar kanske idag då det som invånarna ändå förväntar sig att de ska få. Så på det sättet så delar jag helt det ni har berättat här tidigare.

Lisbeth: 27:52

Och vårt behov av att kanske jobba med de här frågorna ihop också. Alltså kommun och region med kompetensförsörjningen till exempel. Petra.

Petra: 28:01

Jag tror också att det handlar mycket om att vi behöver fundera på hur För någonstans är det ju så här att om vi pratar om uppföljning eller mäter det så vill vi ju se att vi gör någonting. Det är ju viktigt, framför allt för våra politiker, att kunna visa att man gör någonting. Jag funderar mycket på hur man kan trygga vår politiska ledning och våra tjänstepersoner I att vi får nytta och effekt. För att Nånstans här känner jag att glappet lite finns för att vi verkligen ska få till den här omställningen. Vi söker sätt att Vi har ett demokratiskt system.

Petra: 28:46

Politiker behöver få känna sig trygga med att det görs rätt saker, att man kan gå in och leda och styra I det. Det ska vi värna om. Men det gör ju också att vi är ganska måna om att ta fram saker som ska visa att vi gör. Men vi har svårt att visa långsiktiga effekter på det som faktiskt kan skapa värde långsiktigt. Då tror jag att här blir det lätt att man kanske vågar en stund, men sen känner man att nu behöver vi nog få den här tryggheten I nån form av kontroll av enskilda delar.

Petra: 29:20

Då drivs vi tillbaka lite grann. Där tror jag att vi behöver bli bättre på att visa, för det görs väldigt mycket bra, som ger väldigt god effekt. Men för att man ska våga som medarbetare ta ansvar för helheten som chefer I organisationen, för att man ska våga som politiker så måste vi bli bättre på att gemensamt kunna kanske föra berättelsen om det goda arbetet och så där. Här har vi, tror jag, en utmaning. Hur kommer vi dit?

Petra: 29:53

Att vi kan visa på goda resultat. För det är självklart så att varje verksamhet I offentlig sektor finns ju till för att göra nytta för våra invånare. Det finns ju inget eget värde I verksamheten I sig själv.

Lisbeth: 30:12

Sabina, vill du komplettera någonting I det? Nej, men

Sabina: 30:16

jag delar den uppfattningen och det är en komplex fråga. Det är svårt hur vi ska få ihop de här helheterna faktiskt. Samtidigt som behoven av att mäta enskildheterna också finns. Så att

Petra: 30:31

nej, det

Sabina: 30:32

är svårt. Men troligtvis är det ju den vägen vi behöver ta liksom framåt.

Lisbeth: 30:39

Här tycker jag också att SKR har en jätteviktig roll eftersom vi just samlar både kommuner och regioner. Vi samlar på något sätt alla de här mellanrummen, alla aktörer I systemet på det sättet. Att också kunna gå lite före. Jag tänker att det handlar om både kunskapsutveckling. Hur vet man vad som krävs för att leda I komplexitet och ett systemsynnad?

Lisbeth: 31:04

Jag tror att vi är ganska tunn I regel på generellt I välfärden så har vi egentligen inte tränat så mycket på att förstå de kunskapsfälten, systemteori och så, men också bli lite mer konkreta I hur ser det då ut när vi tittar ut vid invånarperspektiv på våra resultat. Jag tycker vi är på gång där. Vi kommer också att ganska snart kunna visa på ett antal arbetssätt som ute I kommuner och regioner är utvärderade och som får fina effekter för jag tror också att det handlar om tillit till processen framåt, att den blir hållbar. Om ni ska blicka framåt, vad är de stora frågorna som ni jobbar med just nu men när ni blickar framåt vad vill ni se? Vad är bilden om ni tittar en bit framåt?

Sabina: 32:02

Tänker du vad man vill se för diskussioner eller lite grann för förändringar?

Lisbeth: 32:07

Kanske både och.

Sabina: 32:12

För egen del så skulle jag vilja att äldreomsorgen var kommunernas skyltfönster. Att vi har kommit så pass långt att I de diskussioner vi har kring äldreomsorgen så är det I positiva ordalag. Alltså en förlängning av att det är positivt att vi lever så här länge och att också äldreomsorgen betraktas som någonting positivt. Kanske där invånarna känner sig trygga med den välfärdsleverans man får inom äldreomsorgen. Där det här sömlösa mellan hälso och sjukvårdsinsatser och omsorgsinsatser sker sömlöst för den enskilde alldeles oaktat av vem det är som är utförda då som huvudman och så där.

Sabina: 32:52

Det skulle jag gärna se framför mig och kanske också att det är kö till jobben inom äldreomsorgen. Att det är så attraktivt faktiskt att jobba och den frågan tycker jag man kan bredda till välfärdsyrkena som helhet också att det är så intressant och För det vet ju att man tycker att det här är meningsfulla yrken men att det också är just nu tufft att rekrytera och så där. Men att vi har kommit kanske I en situation där det faktiskt är kö till jobben inom välfärden och I synnerhet då kanske äldreomsorgen. Om jag verkligen får ta ut svängarna framåt.

Petra: 33:27

Det var härligt att lyssna på. Ja,

Lisbeth: 33:32

man

Petra: 33:36

kan ju bygga hur många fantastiska visioner som helst givetvis framåt Men för mig handlar det nog mycket om det som jag har varit inne på. Jag hoppas ju att vi klarar av att skapa en kraft I välfärdssystemet. Det är vi, precis som du är inne på Lisbeth, det här att vi kan Hur stöttar vi kring det här med systemledningen? Hur hjälps vi åt att leda systemet? Hur hittar vi möjligheter premiera det sättet?

Petra: 34:07

Att liksom visa att det här Då krävs det ju otroligt mycket från hela sektorn på olika sätt. Det är ju allt ifrån om vi pratar om revision till hur vi sätter Alltså nånstans att hitta den här vägen där vi faktiskt inte till slut hamnar I att vi försöker optimera våra organisationer eller enheter och så vidare. Det vi oftast har lätt Vi har goda tankar, men vi hamnar tillbaka I någon form av resursfråga, ditt och mitt ansvar och så vidare. Där hoppas jag verkligen att vi kan ta otroligt stora steg för att faktiskt, där jag tror att vi har en mycket större möjlighet att faktiskt göra mer för våra skattepengar och att vi också I den förändringen ser att vi har mycket resurser om vi väljer att använda våra resurser på rätt sätt med gemensam kraft så tror jag att många av de här utmaningarna som vi pratar om och försöker lösa tror jag skulle kunna ett bättre resultat om vi arbetade på ett annat sätt. Men här finns det ju otroligt mycket, precis som du är inne på Saina, alltså komplexitet I det här för att det finns behov av båda delar.

Petra: 35:26

Det är ju de här delarna som man måste hitta. Sen så är jag orolig för, det måste jag säga, jag tror att det är otroligt viktigt att vi som enskild individ, oavsett vart vi befinner oss ändå inte tar demokratin för given. För den är inte det I dag. Vi måste alla på något sätt stå upp för den och vara ganska grundade I våra värderingar och I vardagen faktiskt agera för att skydda den och inte bara hur vi levererar utan det händer väldigt mycket och det händer fort. Här behövs det en bred kraft.

Petra: 36:07

Det är ju en sån sak som jag funderar mycket på. Hur kan vi jobba mer för att både stärka och försvara vår demokrati? Har

Lisbeth: 36:20

ni båda tänkt nånting på hur det kan se ut ur ett enskilt perspektiv? Jag tror att de flesta av oss I dagarna går med känslan I både magen och hjärtat och tänker att bara jag kan bidra på ett annat sätt. Jag vill värna detta och vara en del av motkraften till det vi ändå ser händer mycket? Vad kan man göra?

Petra: 36:44

Jag ser det nog mycket så att man ska vara försiktig, tror jag, för att oftast när hotet mot demokratin kommer det inte från en dag till en annan. Det kommer smygande och det man inte accepterar igår accepterar man på ett sätt Förstår ni hur jag menar? Det förflyttar sig väldigt vilket gör att man inte ens märker att man har gjort en förflyttning värderingsmässigt I olika Det kan vi se när vi tittar på saker. Det som inte var okej för 10 år sen kanske är jätteokej I dag och accepteras som en del av det demokratiska samhället. Vi kan ju bara titta på historien, hur det har sett ut.

Petra: 37:26

Det är inte från en dag till en annan att demokratin utmanas eller försvagas utan det sker successivt där vi accepterar saker som vi aldrig trodde att vi skulle acceptera. Där tror jag att man som enskild individ har en väldigt viktig roll. Det kan vara I samtal på jobbet, I samtal hemma. Att man på nåt sätt är noga med att inte falla in I att För ju fler som ändå tycker att Man diskuterar idag ganska mycket om valet I USA och så vidare. Vilken påverkan har det?

Petra: 38:01

Vi har ett pågående krig I vår närhet. Så att man på något sätt står upp för de grundläggande värderingarna, för rättsstatens principer, för mänskliga Det tror jag faktiskt att alla kan göra skillnad I. Man kan bestämma sig för att inte acceptera det I vardagen. Alla kan inte göra allt, men alla kan verkligen göra något I den här frågan.

Sabina: 38:30

Jag tänker på att det här liknar lite grann den diskussionen vi hade innan, fast ändå lite tvärtom. Det vill säga när vi ser de här förflyttningarna som du beskriver nu att någonting som igår inte var accepterat faktiskt är accepterat idag så kan ju det när man tittar på det enskilt vara att man får en känsla av att det är klokt. Jag tänker på den här typen av liksom ny, ett mer övervakat samhälle om vi ska beskriva det på det sättet att I sin enskildhet så kan man känna att det där nog faktiskt är bra. Men när man lyfter blicken och tittar på helheten, vad ger det då på helheten när vi gör den här typen av förflyttningar en efter en? Det är lite samma diskussion som vi hade innan när vi pratade om hur vi ska kunna vara med och ställa om välfärden och så där också att inte fokusera bara på de här enskilda mätningarna, enskilda delarna utan faktiskt försöka ta helhetsgreppet.

Sabina: 39:26

Jag tänker att de här 2 diskussionerna kanske slås samman att det där är ganska svårt. Men det är också sånt man kanske ska hjälpas åt med då tänker jag. Att man på sina, som du säger, alla kan göra någonting, lyfta de här diskussionerna till. Men vad betyder det här då på helheten? Vart är vi på väg?

Sabina: 39:45

Och just den delen, vart är vi på väg? Tror jag är viktig generellt sett. Att vi, och kanske I synnerhet för en organisation som våga blicka runt det där hörnet. Det gäller ju både I till exempel mina frågor, äldreomsorgen, vart är vi på väg? Men också när det gäller de ännu större frågorna, vart är vi på väg när det gäller demokratin och det vi har tagit för givet tidigare.

Sabina: 40:09

Där tror jag också att SKR faktiskt kan göra en bra insats för våra medlemmar genom att hjälpa till med den typen av omvärldsbevakning och ganska lång blick framåt. För det kommer också hjälpa till att skapa en gemensam styrå I de här enskilda besluten som ska fattas bakom.

Lisbeth: 40:26

Men jag

Petra: 40:26

tror också att det är viktigt, för jag har ju då Välfärdbrottsligheten är ju också ett av mina ansvarsområden, så jag sitter ju verkligen med de frågorna som du säger, Saina. Å ena sidan, alltså en ökad kontroll för att motverka välfärdsbrottslighet. Å andra sidan att värna nån form av det fria samhället och så vidare. Men jag tror också att det är viktigt att vi tittar på hur samhället I dag ser ut. Välfärdsbrottstihet är ett ganska stort hot mot tilliten till vårt demokratiska samhälle och system.

Petra: 40:58

Vi lägger ganska mycket pengar idag som ska in I välfärden som faktiskt går till kriminella aktörer. Så ser det ut. Nånstans tänker jag så här: Omvärlden är ju hela tiden väldigt föränderlig och den förändras I olika takt. Här måste vi klara av att möta att nu har vi ett problemområde där vi faktiskt måste göra insatser som utmanar kanske det vi har tyckt är det fria samhället och vår rätt till integriteten. Vi pratar mycket om informationsdelning och så vidare.

Petra: 41:32

Ska vi få dela information? Där kan jag se att det inte bara är ur ett välfärdsbrottsperspektiv som informationsdelning är positiv. Om vi pratar nära vårdfrågan är den ganska avgörande. För att kunna arbeta med helheten behöver vi kunna prata med varandra. Vi behöver kunna veta om varandras insatser och så vidare.

Petra: 41:53

Det finns ju en positiv del I den som faktiskt också ska bidra till en annan effekt. Jag tror att vi måste klara av I de här lägena att göra insatser som skyddar demokratin mot hoten kommer att innebära en viss del av att vi faktiskt bidrar till vissa av de värderingar som vi kanske har tagit självklart. Vi behöver öka viss kontroll. Alla vill inte gott. De flesta vill det, men alla vill inte gott.

Petra: 42:22

Alla vill inte välfärdssystemet gott. Den här balansen tror jag är viktig. Vi behöver vara reaktiva I dag för att vi har hot. Det behöver man stå upp för. Ibland ser jag att man ser samtalsklimatet, samtalstonen I politiken.

Petra: 42:37

Man ser olika Var går gränsen för yttrandefrihet I relation till nån form av att det inte ska bli en otillåten påverkan eller hot och hat som faktiskt är en ganska stor del I dag. Här måste vi klara av att sätta ner foten mot det som är felaktigt samtidigt som vi bygger trygghet I den andra delen.

Lisbeth: 43:00

Är inte framtidsberättelsen, det som kan rama in som blir en större berättelse än de här delarna och ger lite hopp? Jag kan också känna att en viktig roll eftersom media har den roll den har att granska det som inte funkar så behöver också andra aktörer I samhället också vara den som berättar om att det faktiskt går. Jag tänker också att ett hot mot demokratin handlar också om att man tappar hoppet och tron på att det här kommer att funka. Ett annat som jag tänker kan vara ett hot mot demokratin som hänger ihop med välfärdens utveckling och som jag grundar en del på det är olikheterna I landet och utmaningarna som kommer starkare på vissa ställen än på andra storstad kontra glesbygd och landsbygd och så Jag tänker att det är områden som ni säkert funderar en hel del på inom era fält. Vad tänker ni om det?

Lisbeth: 44:00

Hur får vi också en välfärd som fungerar oavsett om man bor I Stockholms innerstad eller I Pajala uppe I mina trakter.

Sabina: 44:10

Det är en knäckfråga Lisbeth, eller hur?

Lisbeth: 44:15

Jag tänkte nya lösningen nu.

Sabina: 44:18

Jag delar verkligen din bild och som jag sa inledningsvis så har jag varit på SKR I ungefär 2 år och ändå jobbat med välfärdsfrågor hela mitt liv innan dess. Men jag tycker att det var egentligen inte förrän jag faktiskt klev in på SKR som jag de facto förstår hur olika samma typ av utmaning ändå slår I kommunerna. Om vi tar kompetensförsörjningen som ett exempel, det brottas alla kommuner med när det kommer till äldreomsorg. Men hur den ser ut yttrar sig väldigt olika beroende på vad man är för kommun, vad man har för arbetslöshet, socioekonomi etc. Så det där är ganska svårt för vi har kanske inte alltid styrsystem eller nationella system som kan omhänderta den här ganska stora skillnaden som då är över landet.

Sabina: 45:12

Och där kan ju en organisation ändå som SKR tänker jag vara en möjliggörare för olika delar där vi kan göra olika. Till exempel har SKR ganska nyligen lanserat någonting som heter ett projekt som heter Liv till åren. Där vi siktar in oss på seniorer som vi vill ska kunna få ett bra stöd så att man kan lägga fler friska år till livet. Mer autonomi, kunna må bättre och så vidare. Istället för att gå ut med en modell eller ett projekt som egentligen träffar alla landets kommuner så har vi för första kanske för första gången valt ut 50 kommuner som har en liknande socioekonomi, liknande demografi och också vissa andra utmaningar vad gäller arbetslöshet och sådana delar.

Sabina: 46:00

Och erbjudit just dem att tillsammans lära av varandra utifrån sina kommuners förutsättningar. Det här tror jag kan bli en väldigt spännande process. Det kommer pågå här nu under 2025. Hur kan man I den här typen av kommuner med ungefär liknande utmaningar faktiskt arbeta med det hälsofrämjande och det förebyggande arbetet för seniorer? Vad pågår redan idag så man kan lära av varandra och vad kan man utveckla ihop?

Sabina: 46:26

I de delarna ligger det faktiskt också att försöka följa och utvärdera och följa upp och mäta hur de här framgångarna kan gå. Det kan I alla fall vara ett exempel på att vi behöver tänka lite nytt. Kan vi para ihop över landet olika typer av kommuner med liknande utmaningar som man kanske själv annars har svårt att hitta. Mitt intryck är att man många gånger kanske också letar I sina grannkommuner. Hur gör mina grannkommuner?

Sabina: 46:58

Men det kanske är så att man är mest lik en kommun I en annan del av landet faktiskt. Så det kan vara ett exempel på hur man kan närma sig detta.

Lisbeth: 47:06

Vad du tankar, Petra, kring?

Petra: 47:09

Ja, det har jag. Jag delar din bild, Servinina. Jag tror att man kan nyttja en kraft Det behöver inte vara kraften geografiskt, men Det är lite olika på vilka frågor vi pratar om. Vissa saker ska ju finnas ganska ofta och nära. De kan vara svåra att geografiskt.

Petra: 47:29

De är per I sig själva är det nånting som behövs nära. Men jag tror att Jag landar ju tillbaka I det vi börjar I. Jag tror ju att Vi har 290 kommuner I dag med väldigt olika förutsättningar. Det kommer att krävas olika typer av lösningar för att lösningar för att uppnå samma effekt. Lösningarna behöver inte se lika ut.

Petra: 47:55

Effekten ska givetvis vara den samma. Våra invånare ska få en jämlik hälso och sjukvård, äldreomsorg eller vad vi nu pratar om. Men lösningarna för att uppnå det kan se väldigt olika ut. Men vi kommer inte kunna lösa uppdragen var och en för sig. Det kommer inte att gå.

Petra: 48:14

Det ser vi redan I dag. Oavsett om vi pratar kompetensförsörjning eller inte. Det kommer inte att gå. Därmed inte sagt att jag ger mig in I nån form av debatt kring kommunsammanslagningar eller nåt sånt. Det är inte det jag säger, för jag tror att det går att lösa ändå.

Petra: 48:28

Men då behöver vi skapa förutsättningar för att det ska kunna gå att jobba över våra administrativa gränser, över våra kommungränser, regiongränser. Ibland kanske vi behöver titta på saker nationellt. Alla saker behöver inte finnas nära, utan vi får en nationell kraft I vissa delar. Vi har ju ändå det när vi pratar hälso och sjukvård med nivåstrukturering och så vidare. Vissa saker kan vi få en hög kvalitet och det görs på vissa ställen.

Petra: 48:56

Jag tror att lösningen på den ojämlikhet som vi faktiskt ser den sitter fortfarande I samma del. Vi måste få ihop delarna. Vi måste jobba mot ett gemensamt syfte och vi får inte vara för upptagna av ditt och mitt ansvar, våra gränser, mina resurser, utan vi ska lösa någonting. Vi har ett gemensamt uppdrag som är supertydligt, för det är det faktiskt. Vi har ett supertydligt uppdrag och det ser likadant ut.

Petra: 49:25

Då måste vi klara av att kroka arm och leda utifrån det. Och då kommer jag tillbaka till följa upp och visa att det faktiskt ger effekt.

Lisbeth: 49:35

Man landar någonstans I ett nytt sätt att se på resurser. Och det tycker jag vi har pratat om nu under de här timmen vi har pratat om. Resurser handlar om att när vi tittar på våra resurser gemensamt så blir de ett plus ett blir 3. Men också att invånaren själv också har resurser. Den seniora personen som kanske har lämnat arbetslivet men ändå har resurser I att bidra in I samhället.

Lisbeth: 50:01

Så att det är något sätt att se på resurser på ett nytt sätt men också följa upp våra effekter av vårt resursutnyttjande på

Petra: 50:09

ett nytt sätt. Det där är intressant, Lisbeth, som du säger. Vi har ju pratat om det tidigare, du och jag, just det här med att använda våra invånare som resurser. Vem är det som lever med sin kroniska sjukdom och det här de flesta dagar? Vi har ju en historik I offentlig sektor att vi professionaliserar oss lite grann och vi vet mycket och vi kan och så där.

Petra: 50:33

Där finns det ju jättemånga exempel idag på involvering givetvis, patientdelaktighet och brukarinvolvering och så vidare. Men jag tror att det blir ännu viktigare för de allra flesta vill ju vara med och bidra. Så jag tror att vi skulle kunna använda våra invånare på ett ännu tydligare sätt.

Lisbeth: 50:52

Verkligen. Ja, det vet man ju bidrar till. En väldigt stor del av att också få bidra till andra. Ingen av oss vill vara helt beroende bara av någon annan och inte kunna ge något.

Sabina: 51:04

Där får vi också en trevlig sidoeffekt tänker jag därför att det är precis sådana saker som också skyddar mot ensamhet som är ett problem när man blir äldre. Man får sociala relationer och så vidare att hänga upp så det där är också en sak som bidrar tänker jag till hälsa faktiskt som också är en viktig komponent.

Lisbeth: 51:25

Jag tänkte vi ska snart avrunda. Jag tänkte bara finns det någonting ni vill skicka med det ganska mycket ledare som lyssnar på den här podden. Vad tänker ni och ni är själv ledare? Vad är viktigt I ledarskapet nu för att leda för ett hållbart samhälle får vi väl säga med stora ord? För det är ändå det det handlar om.

Lisbeth: 51:47

Vad skulle ni vilja skicka med?

Petra: 51:50

Jag skulle vilja skicka med att som ledare våga hålla fokus på Alltså ställa den frågan: Gynna det här våra invånare? Är det det här vi är till för? Istället för att vara upptagna av interna processer och sätta dem så bra som möjligt för att kunna visa upp att jag har gjort ett bra jobb. Våga utmana, fråga varför, gör det här nytta för dem vi är till för, skapa det här värde för det vi ska göra. Det krävs mod, för det är en krock I många lägen.

Petra: 52:23

Mod och handlingskraft är det att skapa de förutsättningarna I den organisation eller enhet man leder. Att premiera de medarbetare som tar ansvar för helheten även om inte effekten kanske uppstår precis där utan någon helt annanstans. Att våga gå före I det här. Det tror jag är oerhört viktigt att vi har fler ledare som vågar ta det steget. Att prata om det här, att ifrågasätta om vi gör rätt saker, om det verkligen skapar det värde vi har tänkt.

Petra: 52:53

Att leva så varje dag, det vill jag skicka med. Det modet, för jag tror att det kommer att göra otroligt stor skillnad framåt.

Sabina: 53:03

Det är jätteklokt, Petra. Jag är helt enig med dig, Men skulle kanske vilja lägga till ytterligare en del och det är väl att också våga rikta sökarljuset lite längre fram. Vart är vi på väg? Det tror jag är viktigt. Våga spana in I framtiden för det kommer få betydelse för hur man styr idag.

Sabina: 53:22

Och också kanske då våga ta de där tuffa besluten för man vet att I förlängningen så kommer vi ändå haft nytta av att vi gjort det här idag. För det är ju ganska Jag tänker såklart för oss som ledare här på SKR också men jag tänker ute I välfärdens vardag så är det en väldigt tuff vardag. Det går väldigt fort, man har mycket att göra. Det är också ett stort ansvar och det kommer kanske mer och mer pålag och vartefter vi går vidare. Så det är ganska lätt att fastna I här och nu.

Sabina: 53:53

Men att ta sig den tiden, att våga rikta blicken lite längre fram och titta vart är vi på väg. För det tror jag också skapar en bra riktning I de verksamheter som man leder och kan faktiskt också ibland skapa den där lilla extra motivationen hos medarbetarna när man strävar efter någonting att uppnå på sikt också. Så det skulle vara mitt tillägg till dig Petra.

Lisbeth: 54:17

Så spännande är någonting. Jag vågar nästan inte ställa frågan är något jag inte har pratat om som vi vill prata om för dig så mycket men jag måste säga att det blir precis ett så spännande samtal som jag förstod att få prata om de här stora viktiga frågorna med er. Men vi ska avsluta nu och vi avslutar med Nära Vårdpodden frågan vad nära är för er? Vad är nära för dig, Petra?

Petra: 54:43

Nära för mig är någonting som berör. Det är nära för mig.

Sabina: 54:51

För mig är det någonting som är tryggt och välbekant skulle jag säga.

Lisbeth: 54:58

Stort tack för att ni var med I Nära vårdpodden. Många tankar får man att fortsätta fundera på. Lycka till! Tack alla för att vi fick 0

Sabina: 55:08

tack.