EP 133


LISBETH:: En podcast från Sveriges kommuner och regioner.

NASIM:: Detta avsnitt är inspelat live under Vitalis 2023.

Speaker 3: Jag blir alltid påmind om första första grundbulten och det är individens rätt att kontrollera sina data.

NASIM:: Och där har ju cheferna ett ansvar och ta in verktyg som funkar. Det får inte vara precis som du nyss sa, 7 stycken inloggningar.

LISBETH:: Hur hänger egentligen AI, digitalisering och Nära vård ihop. Det vet dagens gäst Nasim Farrokhnia som är läkare, hälso- och sjukvårdschef på Microsoft Västeuropa 12 länder och ordförande för e-hälsoläkarnas intresseförening inom läkarförbundet välkommen.

NASIM:: Tusen tack Lisbeth.

LISBETH:: Det ska bli så spännande att få prata med dig och vi befinner oss ju på Vitalismässan och spelar in det här live. Vad har du varit med om innan du kom hit in i den här lilla podd buren, här idag alltså.

NASIM:: Eller igår.

NASIM:: Mm. För mig startade redan igår. För i år är också att Vitalis går parallellt med MIE alltså den europeiska hälsoinformatik konferensen så igår är det var det en kombo öppning av bägge konferenserna, bland annat så förutom regionstyrelsens ordförande så var det celebra gäster från världshälsoorganisationen som just lyfte digital vård som verktyg för att nå ut med vård ute i Medical deserts alltså där access brister? Hm och vi lyssnade också på vår socialminister Jakob Forssmed som bland annat lyfte arbetet med nationell infrastruktur för bättre datadelning och som led i European Health Data Space. Det är ett spår på både Mie och Vitalis. och sen var Tom Lorry uppe. Tom är författare till boken Hacking health care. Inspirerande var det många som tyckte efteråt, inklusive jag och starkaste medskicket där var, det händer så otroligt mycket och snabbt nu. Dom här ytterationerna och han menar på att det behövs verkligen digital upskill som han kallade det för. Fortbildning, inklusive av all smart hälso- och sjukvårdspersonal för att förstå sig på och kunna ta in de här digitala stöden. Ja, för avlastning och för av värden som vi kan prata om lite mer om tänkte jag.

LISBETH:: Ja, men jag tänker det och just det här att att känna sig trygg med det som händer för att också kunna sätta sig i förarsätet till det och och inte bli, blir rädd för förändringen. Det kan vi väl prata om, men först berätta vem du är Nasim.

NASIM:: Jag är läkare, jag är specialist i internmedicin jag har varit verksamhetsområdeschef på SöS akuten. Och blev riktigt bra kompis med pdsa cykler, plan, do, study, act som jag är superförtjust i och ser att ingenjörer använder samma arbetssätt fastän de kallar det för något annat. I att produktutveckla, eller i tjänstedesign så att design thinking workshops. Och parallellt med det var mellan 2012 och 2017 så på något sätt hände den här digitala får jag säga, revolutionen explosionen jag minns starkt när jag kunde använda bankid logga in och vabba och sen så småningom har ju swish kommit. Eller deklarationer så någonstans och observationen att min personal kunde många gånger komma till jobbet och hade ju smartphones med massa, funktionaliteter och sen så la dom den här smartphonen i fickan och så backade vi typ 10 -15 år i utveckling. Journalsystem som hängde sig eller information som inte pratade. Exakt mycket frustration och energi åtkomst, så jag bestämde mig för att sluta för att lära mig förstå mig på detta och sen ta tillbaka verktygen. Verka för det, för utveckling.

LISBETH:: Och när man då är på sös akuten och tänker nu ska jag sluta, nu ska jag lära mig det här, vad gör man då? Vars hittar man den kunskapen?

NASIM:: Alltså det som var och och som det är, jag hade så mycket samlad, kompledigt och semesterdagar och annat jag inte hade hunnit ta ut så jag var i stort sett ledig, och hade tid för reflektion.

LISBETH:: Fantastiskt. (hör inte)

NASIM:: Från september när jag lämnade till året ut i stort sett. Och med med öppet sinne gav jag mig ut och träffade människor. Andra ledare men också startups alltså, innovationsmiljöer. För i företagandet finns det enormt mycket drivkraft.

LISBETH:: Just det.

NASIM:: Och då då träffade jag både VD och dåvarande sverigechefen för Kry och såg att de hade en vision och någonstans kom de från patientperspektiv och flera som arbetade där oavsett roll mycket utvecklare, ingenjörer hade själva kroniska sjukdomar. Jag minns att jag pratade med någon av mina kolleger som själv försökte hantera sin diabetes och visade men Nasim, här är en kammare för kontinuerlig mätning och mycket information som tar stopp hos mig och att vi diskuterade mycket att en storlek passar inte alla vi skulle kunna använda digitala verktyg och skapa variation för att den kunna spara de resurser som behövs för fysiska mötet till de tillstånd och de personer som verkligen behöver det. Så med det är sagt så, förutom att jag också under tiden Lisbeth utbildade mig till yogalärare.

LISBETH:: Under den här tiden där du hade lite tid att reflektera? Åh vad underbart!

NASIM:: Och och det har varit med mig sedan dess att bara sitta ner och andas. Och ja, så att 3 år på kry som kvalitets och forskningschef. Vi var också några stycken som startade E-hälsoläkarföreningen, intresseförening inom Läkarförbundet för att få in och dom doktorerna kommer från akademi och forskning, näringsliv, offentlighet för att namedroppa någon Boel Mörck som är digitaliserings direktör på Sahlgrenska sjukhuset, så verkligen brett!

LISBETH:: Hur många är det som finns i en sån intresseförening?

NASIM:: Vi är ja, men runt 150-200. Jag har ju förstått att vi är i stort sett lika stora som chefsföreningen inom Läkarförbundet, men vi är en intresseförening som man kan lägga till oss utöver en yrkesförening. Och dessutom så vi inkluderar även dom som inte är medlemmar i läkarförbundet, så det är inget krav. Det viktigaste att man har professions glasögonen och vill driva den här utvecklingen och på något sätt var i förarsätet och väldigt mycket lärande Lisbeth.

LISBETH:: Men hur hur gör ni det? På vilket sätt agerar ni?

NASIM:: Konkret, som i år i morgon, onsdag. Det är en hel dag som Hälsoläkarföreningen byggt går man in i programmet så hittar man spåret av kliniker för kliniker. Och då är det Christian Colden som också kommer härifrån. Han har ju disputerat, han är psykiatriker verksam inom de digitala vårdtjänsterna i VGR, Närhälsan online och han disputerade på Chalmers sa han liksom bryggar mellan teknik och vård. Och han ska moderera ett spår med massa goda exempel från hela Sverige. Ett exempel som delvis kommer att vara med det är dom som fick pris idag Virginia Zazo med team som i region Västerbotten där du kommer ifrån, eller hur?

LISBETH:: Norrbotten kommer jag ifrån!

NASIM:: Norrbotten sorry, nästan! Där i region Västerbotten länge, inte minst genom glesbygdsmedicinskt centrum, arbetat med att använda digitala verktyg för att ta vården nära. Och det är det som är Nära vård för mig.

LISBETH:: Det är nära vård för dig. Men du, fortsätt din resa. Du var på kry, men du är inte kvar på kry?

NASIM:: Nej, och sen så hamnade jag som Sverigechef på Mindler och Mindler har fokus på mental hälsa. Otroligt lärorikt, du vet i vården, jag är så kallat somatiker, jag är internist, så det var superbra att få liksom fördjupa sig i det och vi vet att psykisk ohälsa dessvärre ökar. Så på något sätt går det, för jag tänker att med digitala verktyg går och på något sätt ligga steget före. Hitta i tid. Börja stötta och väldigt mycket. Jag är också mycket för empowerment att kunna stötta individer där de är när frågor dyker upp och hjälpa dem för att minska risken för försämringar och därav att till exempel ha egen monitorering kommit som jag vet SKR jobbar jättemycket med. Så och sen så småningom Microsoft hörde av sig. Och dom vill ha med mig för att de mena på att vi är teknikföretag? Vi förstår data. Vi kan algoritmer vi gör diverse verktyg, men vi behöver bättre fatta vården och framför allt vårdens behov. Och då är det både från läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, alltså all personal som skulle behöva ha bättre användarvänlighet, men också att ta till vara på de här förmågorna som alltmer växer hos ja men sådana som du och jag och alla vi är potentiella patienter någon gång. Alltså individerna där ute. Och därav att jag hjälper till och bygger broar. Som jag har kommit fram till mellan användare och teknikens värld.

LISBETH:: Är det i hela Västeuropa. Eller vad är ditt arbetsfält?

Speaker 3: Ja mitt arbetsfält är de här 12 länderna i Västeuropa. Vi är 5 stycken i teamet. Jag är så kallad Health care executive. för att det är jag som är läkare och har sjukvårds kunskaperna, sen har jag en kollega som håller på med precisionsmedicin i herrans, massa år, en kollega som i stort sätt är specialist på förändringsledarskap, implementationer, sen har jag 2 stycken utvecklar kollegor. Vi har superroligt ja så vi får 5 hjälper till och sätter, har örat på marken. Sätter fram strategier, vad är viktigt? Hur kan vi sen i så fall översätta teknikerna till färdiga produkter. Och så har vi delat upp lite de här länderna oss emellan och lite grann också Lisbeth för att det är ju också kultur och språk. Så jag träffar väldigt mycket nordbor och har blivit duktigare på både danska och norska!

LISBETH:: Vad härligt!

NASIM:: Och nästa vecka ska åka till Island, inbjuden av nordiska ministerrådet och Nordic innovation. Och då är det en verkligen nordisk delegation för de är ordförandeland i alltså Island i nordiska ministerrådet. Parallellt med att vi i Sverige är ordförande i EU.

LISBETH:: Jag var under många år ordförande för sjuksköterskor i Norden och dels lärde jag mig språket. Men så får man ju också just det här med den digitala utvecklingen att bli lite sporrade av varandra hur hur ser det ut idag om du jämför Sverige med övriga Norden?

NASIM:: Och superbra fråga och jag märker verkligen och lite också faktiskt tillbaks till E-hälsoläkarföreningen och onsdag för på eftermiddag. Vi gör ett nordiskt språk. Ja, så vi kommer att ha på scen. Det är Erika Bonns och Peter Kelly som kommer att moderera ett spår där vi har kolleger från Sverige Finland Norge och Danmark och så kommer de att ta igen, de har fått fria händer att välja som till exempel de norska kollegorna. Det är en barn hjärtläkare och en radiolog som har använt så kallad holowlens. Alltså såna här 3 d glasögon för att göra sådana här hologram preoperativt där kirurgerna kan planera operationen i förväg på en konferens.

LISBETH:: De gör operationen en gång innan?

NASIM:: Och planerar den ja, ungefär precis. Som en flygsimulator och så går man in i operationsrummet och just kollegan som kommer att stå på scen radiologen disputerade tidigare i år på alla hjärtans dag. Visade på hur den här innovationen bidrog till att komplikationen minskade efter operation. Så det här är liksom en konkret. Så med det sagt, så försöker vi tvärs över de här nordiska länderna, dela goda erfarenheter, inte minst Finland med universitetssjukhuset i Helsingfors som började sin digitala resa redan 2009 och byggde en digital mental health-hub. Alltså så fokus på psykisk ohälsa och sen har de lagt på idag har de dryga 300 så kallade digi fysiska vårdflöden.

LISBETH:: Och som nationella eller eller från sjukhuset.

NASIM:: Ja, mycket bra. Det är som är, det är Helsingfors. Och jag lärt mig Helsingfors, alltså universitetssjukhuset. Det är samma data som de dessutom forskar på och sen från och med 1 januari så är det också en vad ska jag säga organisatorisk förändring i Finland så att 5 stycken kranskommuner också kopplade samma data så att man tar sig an om större alltså del av områden ja och så har de byggt välfärdscentra. Så de jobbar tvärs över specialistvård, primärvård och socialtjänst exakt.

LISBETH:: Jag tycker det är underbart ord välfärdscenter, visst är det underbart.

NASIM:: Visst är det begreppet välfärd och då har de också skapat ett ett, ett bolag. Alltså som HUS äger alltså, Helsingfors universitetssjukhus, som heter Health Village och det var mer för att faktiskt stötta implementation lisbet och då är det Health Village som sedan hjälper andra sjukhus och andra delar av Finland men också internationellt. Dem har till exempel träffats både svenska vårdgivare danska norska. Så att för att ja, men sprida goda tankar.

LISBETH:: Jag tänker själva digitaliseringen har ju inga gränser kommer vi se mycket mer av av utbyte av hälso-och sjukvård av tjänster men också av lärandet över gränser. Nu jobbar du med hela Västeuropa med fokus på norr då.

NASIM:: Ja, det hoppas jag. Inte minst ska vi börja med möjligheterna innan vi tar hoten? Jag tänker ja, men gruppen European Health Data Space och hela det här ramverket som ska underlätta. Ja, jag blir alltid påmind om första första grundbulten och det är individens rätt att kontrollera sina data. Och det är både det som EHDS kallar för primary use och det är säg att jag åker till Spanien och blir sjuk. Så skulle jag behöva vård och vården behöver komma åt mina journaler från Sverige eller mitt recept för att kunna få ut läkemedel. Och secundary use, så att använda den här datan för forskning, utveckling, företagande så bygga nya typer av säg exemplet det här med kammar och mäta blodsocker kontinuerligt eller ta fram ett nytt läkemedel. Så där finns inom ramen för EHDS och mycket Europeisk samverkan möjlighet att lära och ha för varandra. Och de som går lite före för att tillbaks till Finland. Finland driver 2 stycken av så kallade work packages i [hör ej 16:42tätas] både ettan och tvåan. Så dom är högst delaktiga genom sin sitra. Man kan också söka sig efter att man har lyssnat på detta och är lite nyfiken på finn data och kanta så det finns mycket. Men också andra länder som Belgien, Nederländerna som håller på och bygger nationella plattformar för att möjliggöra utbyte av information data, vilket både Jakob Forssmed igår och var sjukvårdsminister Acko Ankarberg var inne på idag just att möjligheten att kunna komma åt data och dela den med varandra både i vårdens vardag, men också i forskning och utveckling. så där ser jag verkligen möjlighet till lärande.

LISBETH:: Och vad såg du för någonting som var hotfullt?

NASIM:: Det ja, och då tänker jag först tänker jag imorse innan jag kom ner satte jag på nyheterna, lyssnade på vår försvarsminister och då var Nato. Det är oroligheter i världen, vi vet att cyberattacker ökar. Och där behövs det verkligen robusthet i tänk. Hur man hanterar sina data för det ena är att möjliggöra att det delas och det andra att skydda. Och då är det både integritetsskyddet men också skyddet för de som vill ont.

LISBETH:: Vem bär det ansvaret tänker du när vi får också en en helt annan spridning där varje land på något sätt inte kan kontrollera själv tänker jag i alla fall i mitt huvud.

NASIM:: Jag skulle vilja gå tillbaks till utbildnings spåret igen och eftersom det händer så otroligt mycket nu och det går fort och gäller det att alla chefer som har beslutsmandat och ansvar verkligen utbildar sig, och ser till att vi tar in rätt verktyg för det är olika typer av olika nivåer för att säkerställa både access men också skyddet och säkerheten.

LISBETH:: Finns dem utbildningarna att tillhandahålla eller ? hur får man tillgång till dem om man finns i Sverige och är chef i hälsosjukvård?

NASIM:: Ja, och då tänker jag och där var det ett bra grepp av Vitalis och MIE och bjuda in en sån som Tom Lorry. Det gäller att läsa jag menar, vi är ju vana vid att läsa vetenskapliga artiklar som berör vårt kliniska arbete eller hur? Och nu har det kommit ytterligare en dimension. Förutom Hacking Health care så kom precis ut en bok av Peter Lee. Som har skrivit om så kallad generative AI alltså det som alla är, ett exempel av det är ju GPT och ChatGPT. Min egen son kom hem häromdagen och ville använda det för en skrivuppsats? Så jag vet att både skolan är engagerade, Läkartidningen skrev en artikel jag vet flera kolleger som har gått in och testat och det som är så kallat Large language models. Som alltså skiljer sig det här breda stora AI otroligt potenta motorer och man jämfört med det här narrow AI som vi har tidigare använt. Och för att bara dra distinktioner för Narrow AI då är det alltså som mönsterigenkänning maskininlärning som vi ändå umgåtts med några år, typ i bröstcancer diagnostik. Jag hörde om ett gott exempel igår i samarbete med Region Värmland och Sectra. Som är ett svenskt bolag, vår internationella stolthet som verkligen skalar globalt i så kallad imaging och bildbehandling. Jag vet också att forskargrupper i Stockholm håller på att implementera den här typen av algoritmer för att ja, men cancerdiagnostik. Och och jag setts studier på kombinationen maskin och människa. Det blir säkrare. Alltså vi faktiskt amplifierar styrkan hos våra läkare som blir rustade med AI och räddar fler liv. Men sen har vi de här så kallad large language models den här generative AI:n som, det går fort Lisbeth.

LISBETH:: Det går fort. Jag tycker bara är det inte så sista månaden bara ja så har det in på något sätt in i vardagens medvetande.

NASIM:: Och då skulle jag vilja säga att som ett exempel någonting som man skulle kunna göra här och nu. Jag vet att tidskriften Nature använder generative AI för att sammanställa alltså systematiska reviews, artiklar. Så att den är duktig på att konsumera stor mängd text och paketera och när jag var på HIMSS, det är världens största e hälsokonferens i Chicago för en månad sen. Då såg jag att kollegerna där det här var från Kaiser permanente i samarbete med deras journalsystem Epic då? Jo, det är epi-kriser. Alltså sammanfatta vård och ja vårdbesök eller eller dra sammanfattningar till en patient, alltså våra patienter har ju tillgång till sina journaler och kan läsa, men tänk att paketera det validerat och kvalitetssäkrat och säga här. Det här är liksom och i nästa steg bygger dem Lisbeth, så kallad alltså kvalitetssäkrade health bots. Alltså frågor och svar. Säg att du är opererad skickas hem, någonting kommer, och så blir du orolig, kunna få stöd.

LISBETH:: Jag har precis tänkt den där tanken för vi jobbar ju med nånting som heter patientens kunskapsstöd som blir på nåt sätt ja kliniska kunskapsstöd för patienter, inte bara för profession. Och så tänker jag men vad kommer vi att kunna göra via AI nu framåt hur snabbt kommer den här utvecklingen att kunna gå. För du pratade om empowerment tidigare det är något som driver mig också så mycket att vi inte kan förminska människor utan se till att boosta deras förmåga.

NASIM:: Precis så, exakt. Och jag tänker att det som är viktigt, det är att för det första så börja utbilda sig. Som sagt, den här boken finns. Peter Lee har också skrivit pek som man lätt kan hitta. Det som också är att skapa, vad ska jag säga miljöer för oss människor att umgås med med de här så kallade maskinerna. alltså se till att ja, men lite som HUSS- exemplet när de tar in tekniken och säger att okej vi ska bygga digitala vårdvägar. Varsågoda ja och att inkludera professionen, och också tidigare idag hörde jag ett exempel av en mamma till en flicka med typ 1 diabetes. Så hon menar på att ja men Nasim vi måste också ha fler på vårdsidan som faktiskt har emot informationen. Och lite tillbaks till att fortsätta utveckla de här spåren med egen monitorering och att inte ge upp för att det inte är perfekt från start, för det är lärande och det är de här interaktionerna, men att vi måste bygga broar, och fortsätta. Och min starkaste i så fall skäl till det också skulle vara att alltså Socialstyrelsens rapporter har jag sett. Vad är det 15 av 21 regioner saknar legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal och nånstans så behöver vi göra mer prioriteringar där empower the patients. Alltså stötta människor. Hörde ett annat, till exempel från en verksamhetschef igår som sa att men Nasim, vi reagerade över att några av våra återbesök för våra patienter med kroniska sjukdomar dem var avbokade. Men varför och så kom vi på just det de går in i sin journal och ser att provsvaren ser okej ut. Då avbokar jag dem. Har inte tid att gå nu, exakt. Och hur reagerade ni, bra? För att vi behöver tiderna till andra? därför vi får fler och fler patienter med kroniska sjukdomar.

LISBETH:: Det är ju också bra att reagera bra, för det är inte säkert.

NASIM:: Exakt, och det är där, tror jag att jag skulle vilja att vi från professionen också lutar in mer, för vi behöver tänka och arbeta nytt och det är inte någon annan som ska diktera de här nya arbetssätten. Vi behöver kavla upp ärmarna. Och då skulle jag välja säga att då där har ju cheferna ett ansvar att ta in verktyg som funkar. Det får inte vara precis som du nyss sa, sju stycken inloggningar. Så det går att göra mycket mer av automationer, till exempel röstigenkänning, tal till text och sen integrera in i journalen.

LISBETH:: Men känner du ett ökat tryck från professionerna att vilja ha med den här utvecklingen eller känner du en rädsla?

NASIM:: Eller ja, jag tycker att trycket ökar. Ju mer vi berättar. För saker man inte vet något om och nu blir jag nästan rörd, jag har själv gjort en integrationsresa, jag kom till Sverige som 18 åring utan att kunna ett ord svenska. För mig har livet idel varit resor och någonstans där, och och jag minns de gångerna jag gick in i ett ett patientmöte och särskilt med äldre och så såg jag, de är lite oroliga, så öppnar jag munnen och jag pratar flytande svenska. Jag såg bara ja vilken kontakt och när jag kunde relatera till ja men saker som är svenska. Jag förstår själv, det var ett sådant möte och jag tror ju mer vi berättar om dom har use casen och vi berättar varför, förlåt engelskan om de här goda exemplen. Så är det fler, ah, det här skulle vi kunna göra också, så det därför hela spåren vi gör på Vitalis och hela jobbet vi gör i hälsoläkarföreningen eller i mina andra roller i forskarnätverket tillsammans med Maria Hägglund ,Felicia Gabrielsson, Järhult, på torsdag. Isabella Scandurra, som är från Härnösand. Hon har ju länge jobbat på just mötet maskin människa att kunna, vi kommer att visa på till exempel forskningsresultat från digital triage, triageverktyg. Det är en en sån. Hur kan vi guida människor och hamna rätt från början? Vi kommer också höra fler forskare från till exempel Lunds universitet alltså att visa på, det finns mycket data att gå in och bidra till att testa, utvärdera och att ta dig, bli inspirerade.

LISBETH:: Jag tänker på kopplingen till den omställning och göra mot en mer nära vård där nära inte alls bara är geografiskt nära. Det har ju också Riksdagen beslutat när man beslutat att föra in begreppet nära i hälso- och sjukvårdslagen. Utan det kan också vara digitalt nära men då tänker jag hur ser du att det vi nu är med AI digitaliseringen kan stärka det personcentrerade det proaktiva också det sammanhållna så och då tänker jag också den kommunala hälso-och sjukvården. För hur tränar vi också dom som finns där att finnas med i i den här resan?

NASIM:: Precis, och jag ju sett det så här, för om man vill också läsa på lite mer och vara omvärldsbarn gå in på, både WHO har väldigt bra digital sajt och även OECD. Och de säger att okej hälso-och sjukvårdssektorn ligger efter de andra och där är faktiskt omsorgssektorn, men jag tycker även där börjar det komma, inte minst smarta hem alltså man kan ju bygga inkludera sensorer för att med bevarad integritet ha faktiskt koll och rycka in när det behövs Patrik Sundström berättade tidigare idag om de har läkemedelautomaterna, robotorna, ja men alltså? Så att det går ju ta in mer och mer och jag skulle också vilja se mera av olika typer av alltså jobba hands alltså handsfree alltså igen använda röst till att bli text i dokumentationerna och annars så är omsorgen i syvende och sist det som människor alltså, vi är bäst på. Det är den här medmänskliga mötet och den här närheten. Så om vi kan skala av allt annat som våra undersköterskor, sjuksköterskor, vårdbiträden och omsorgspersonal inte behöver göra så kan de fokusera på just medmänskliga mötet för omsorgen. Det det är kan ingen maskin eller robot ersätta.

LISBETH:: Nej, jag tänker just de personer som finns i den kommunala primärvården som har så komplexa behov. De behöver ju verkligen den närheten. De är ju beroende ofta har man sin bostad i ett särskilt boende. Samtidigt tänker jag så här att vi kanske, om man nu tänker den traditionella regiondrivna hälso-och sjukvården, lite för kära i att tro att det bara är mötet. Om jag får säga så för tänk om det är självständigheten så att jag får mötet med mina nära och kära. Det kanske inte är mötet med vården som är det viktiga. Kan vården ge mig självständighet, sen finns det ju saker där vi måste ha mötet också.

NASIM:: Ja men du har helt rätt, och där tror jag att jag hade just i, när jag drog det. Jag tänkte väldigt mycket på min egen pappa han gick bort för ett och ett halvt år sedan i ett neurodanativt sjukdom och de sista ett och ett halvt åren bodde han på ett särskilt boende och han hade ju behov verkligen. Med all ADL och det enda digitala verktyg vi använde, det var förstås det var mitt under pandemin också. Det var alltså att prata med en padda. Vi ringde och kunde se honom och han kunde höra oss. Så i det fallet, då var det verkligen, det är väldigt fysiskt han behöver. Men samtidigt så vet vi också att. Med tanke på hela erfarenheterna efter pandemin gjorde att vi fick bättre fart på hela svodden eller hur. Sammanhållen vård och omsorgs dokumentationen, för att kunna dela information från säg läkarna i primärvården, min pappas husläkare till vården för att kunna stötta i ja, men hur ska medicinerna ändras eller vad det nu kan vara. Annars i vård i hemmet, där kan vi verkligen göra mycket, mycket mer med stöd och tillbaks till ja men bevara integriteten alltså. Vi kan stötta människorna med verktyg mycket, mycket mer och inte bara genom att personalen närvarande i hemmen. Det håller jag absolut med om.

LISBETH:: Vad tycker du vi behöver för beslut från beslutsfattare för att både minska riskerna, men framför allt ta vara på möjligheterna som finns med den väldigt snabba utvecklingen. Om jag då tänker hälso-och sjukvårdsvärlden.

NASIM:: Jag skulle tydligare vilja höra att, jag tänker att vi är beyond om, hur. Jag skulle vilja ha tydligare alltså händer och fötter. Jag vet att det fattas både här och var. Men finns de där ute alltså? Och det är bara att titta på demografi. Vi blir äldre, fler canceröverlevare, det är ju bra. Det är ju fler som överlever längre med fler kroniska sjukdomar. Och det är inte bara vi som skriker efter fler händer och fötter. Det gör tech också. Alla andra branscher.

LISBETH:: Hela gröna omställningen i norr.

NASIM:: Tack och vi är mitt i ett teknikskifte, det fjärde teknik revolutionen vi pratade precis om GPT alltså ingenjörer börja använda de här large language modell för att spara i kodning alltså spara timmar för en kodare. Vi behöver också in och hitta nya arbetssätt. Nya processer så det skulle jag vilja tydligare se.

LISBETH:: Och det vill du också att man tydligare pekar ut som riktningen?

NASIM:: Ja, tillbaks till, det kanske är kulturskillnad att man bestämmer sig på på HUSS, nu ska vi digitalisera. Okej varsågoda kör här är verktygen det är interoperabelt, det är bra användarvänlighet, så det är bra om man ger bra tekniska möjligheter så blir uppdraget bygg så att det passar er. Och och i det faktiskt också ha en ödmjukhet, större ödmjukhet från vården. Jag tror också att det är nytt för oss att möta patienterna där dom är, det är inte så att vi läkare alltid vet bäst. Så är det inte. Fråga patienterna. Det är därför jag tycker hela PROM och PREM, patient reported outcome experience measure är viktig. Fråga folk. Och att skapa variation i okej, någon behöver digitalt möte någon fysiskt någon kanske behöver bara en chatt och bekräftelse. Eller någon någonstans där du skapar en automatiserad bott? Det här är normala provsvar per automatik så blir det ok, så.

LISBETH:: Och fråga, var den just den personen behöver?

NASIM:: Tack. Fråga hur folk vill ha det?

LISBETH:: Men, vet du vad jag sitter och känner mig lite stressad över. Det är hur utbildningarna ska hänga med i det här. För jag tänker vi fortsätter ju ändå producera om vi får kalla det producera, men att utbilda massor med hälso-och sjukvårdspersonal. Men jag ser inte så mycket av den kraft som det här borde ha i en i utbildning. Vad tänker du?

NASIM:: Du har helt rätt, vi behöver in i utbildningarna behöver vi tänka annorlunda och nytt.

LISBETH:: Gör man det är någonstans i världen. Har du något span på det?

NASIM:: Ja, jag pratade senast igår med representanter ur MIE och de alltså medicin i informatik. Jag träffade när jag var på HIMSS så träffade jag 2 läkarkollegor som båda hade gjort fellowship i informatik. Och som var som förändringsledare, implementationer, avtal till text så att du har helt rätt och jag tror att också i det här nya tankesättet och nya processerna. Det behöver bakas in i utbildningarna på ett helt annat sätt. Jag kan dra 2 exempel, jag jag har äran att blivit invald i styrelsen för Blekinge tekniska högskola. De har sjuksköterskseutbildning, tack och den sjuksköterskeutbildningen vill mycket. Så att där börja, och jag vet att det finns regionala samarbeten. Jag vet till exempel, alltså. Nu har jag nämnt eller finns många personer som verkligen skulle behöva lyftas. Och en är Sofia Ernestam som är verksamhetschef på akademiskt specialistcentrum i Stockholm.

LISBETH:: Håller med, fantastiskt.

NASIM:: [hör ej 35:15] reumatologi och dom gör jag ju väldigt mycket tillsammans med sina patienter var det verkligen före skapa olika typer av variation i i stöd och tjänster. Sofia driver sen flera år tillbaka en en utbildning visserligen fortfarande en valbar kurs, men för final terminen på läkarutbildningen och jag förmånen att vara med och föreläsa. Och jag vet att Uppsala universitet där Maria Hägglund, som är forskare, docent hon har fått ett uppdrag att börja titta på en variant. Så att det kommer och jag skulle vilja se mer av det.

LISBETH:: Ja precis, jag tänker det gå så snabbt så att vi på något sätt verkligen kunde sitta där i förarsätet

NASIM:: Och får jag också skicka med att ta chansen, alltså utomlands jobbar man mer med så kallat fellowship alltså stick iväg och jobba på något på något annan ställe eller kanske inom sverige man kanske kan göra nånting med GMC. Alltså att vi utbyter och visar öppnar upp dörrar och tar emot våra kolleger som får testa. Eller, det jag försöker nu jobba med det att skapa olika typer av man kallar det för sandbox alltså en sandlåda det låter ju lekfullt men att faktiskt kunna gå in och till exempel testa GPT det är en variant alltså LLMs för att skapa ok, hur skulle vi kunna implementera detta i våra flöden så att ta in innovationen mycket närmare och var nyfiken. Läs på. Fråga.

LISBETH:: Ja, jag tänker, det är ju så det är ju så mycket diskussion om det som är den administrativa påbyggnaden i hälsosjukvård och så tänker jag samtidigt, vi skulle behöva de här sandlådorna också i hälso-och sjukvården där vi får testa, där vi får ja, men våga experimentera riktigt ordentligt.

NASIM:: Och jag tänker flera regioner för det har jag sett. Region Jönköping, Uppsala med flera. Sahlgrenska akademin och en nära till VGR alltså för det här är också lite om man tänker på Vinnova pratar ju ofta om den här trippeln, akademi klinik och näringsliv för vi behöver varandra. Ja och vi behöver röra oss mellan dom här kontexterna. Så att jag tror det här är jätteviktigt att flera aktörer lutar in och bidrar med respektive kompetens för att skapa den här typen av innovationsmiljöer i anslutning till våra. Ja, men akademier kliniker och bjuda in näringslivet som faktiskt bygger både mjukvara och hårdvara.

LISBETH:: Och där borde ju ändå ett begränsat land som vi är, litet land som vi är ändå också var fördelar för vi kan på nåt sätt hitta varandra i relationer och vi kan i den här sammanslutningen av olika delar.

Speaker 3: Så att det finns mycket styrkor i sverige och inte minst nu är jag gift med en ingenjör gift mig in i en sådan ABB familj från Västerås, och jag har ju lärt mig att alltså, vi har ju vår Ericsson och sen så småningom har dt kommit i hela den här digitala alltså, vi har flera, vi har ju vår Spotify vi har Mojang med flera så att. Vi har så otroligt mycket ingenjörskap, lång tradition att vara stolta över och ta in det och jag gillar det du säger just att det är avlångt men ändå lite nära. Inte så stort.

LISBETH:: Men om du fick lite titta framåt på den nära vården. Det som är den person centrerade vården som vi känner en relation till och känner oss trygga med. Vad ser du då? Och så kopplar du det till det du kan och vet.

Speaker 3: Jag älskar Nära vård initiativet och så tänker jag att det har ju varit väldigt mycket alltså att formulera, bygga tankar i det här alltså, idéerna, ideasation. Och sen nu är det mer igen hur. Det är som att vi står på en fotbollsplan och håller på. Nu ska den här bollen in i mål så jag, jag vill ha den här finala, konkretisering av nära vården och just att skapa möjligheter människor och då pratar jag patienter och vård möts för mig är Nära vård där jag är. Då tänker jag på min smarta klocka. Som tar in data och apropå vem som driver förändringen. Alltså det drivs ju väldigt mycket från användarhåll, men också från och då med entreprenörer. Förutom att de är användare och själva har behov och hittar lösningar för de behoven. Så att den tekniska utvecklingen går framåt. Och då behöver vi se till så att förutsättningarna finns för att ta emot det, för det är då och jag vet, jag har ju hört det här co-creation, samskapande för Nära vård som jag gillar väldigt mycket. Få till det på riktigt, så det behövs den här finala konkretiseringen av det här nära vården för att på riktigt koppla, patienter och vård.

LISBETH:: Och vård, och jag tänker när du säger samskapande att verkligen var så modiga så att när när vi samskapar, ni behöver ta vara på den data jag har eller det jag tycker är viktigt att verkligen också vilja göra någonting av det så samskapande det handlar om handlingen.

NASIM:: Exakt så exakt så, exakt. Min son för några år sedan. Han har haft en allergisk astma och den var under en period väldigt väldigt tufft och jag har lärt mig inte minst som läkare, men hört från mina barn läkarkollegor just för prepubertala barn och ungdomar, det blir väldigt svårt alltså att copingen av en kronisk sjukdom, för han ville inte sticka ut så han ville inte att andra skulle veta, så det var väldigt mycket sisådär mot att ta medicinen. Men sen så fick vi frågan och vara med i en pilot och testa en sån här astmatuner. en sån här mojäng som pratar med en app i telefonen och det där var startpunkten för honom just den här astmatunern är också beforskade av både astma läkare och astma sjuksköterska så. Och för honom var det, det klickar till? Det, det var ju mycket gamification. För han tyckte att han blåste och de här kurvorna var fula och han ville göra snyggare kurvor. Och sen så fattar han att oj om jag tar min medicin då blir kurvorna snyggare. Och så. Plötsligt en dag så säger han bara ja, men mamma vet du? Jag har blivit kompis med min astma, och det här är hans exakta ord. Och där finns också automation. Ja, men du vet Lisbeth här datan går in i journalen, astmaläkaren från Sachsska kunde se, allmänläkaren som vår husläkare kunde se man kunde justera dosen så småningom, så blev min egen son duktig på själv och justera. Så det var ett sätt för honom att fatta och där hade inte de funnits och tagit emot. Och jag skulle vilja se skalningar och då kommer vi in på lite ersättningsmodeller och annat. Men men men att hela tiden igen jobba på huren. Hur hur hur. Alla måste vara med. Profession. beslutsfattare, för att skala.

LISBETH:: Precis, och jag tror att det är viktigt det du gör nu att berätta om hur huren kan se ut, för jag tror att det är först då vi kan förstå vad nära vård är när huren på något sätt vi berättar om huren och att vi kan jobba med skalningen därför att vi behöver ju också kunna skala upp det som fungerar bra så att det det jag tycker precis att vi är i det läget nu.

NASIM:: Jag tänker att i exemplet som från ja, men det här att patienter avbokar när provsvaren är normala eller säga att min min son fattar sin astma kan alltså. Jag tänker att när jag pratar om nya arbetssätt det är viktigt att vi från professionen blir mer på något sätt, det som dansa. Alltså mer i i fas med våra patienter, att okej och, och det är vi blir ju tränade. Vi är duktiga på det, fatta okej det här kan jag släppa och det där ska jag fokusera på. För att vi behöver skapa mer av den variationen för att kunna mäkta med allt vårdbehov.

LISBETH:: Och vi pratade i förra inspelningarna gjorda med Anders Ekholm om icke- händelser. För det är ju klart att när de inte när de avbokar sina besök, det blev en icke händelse och det kan också vara ett kvitto på att vi gör någonting bra. Så vi inte alltid tänker tvärtom att det är hur mycket vi producerar som är det som är bra.

NASIM:: Exakt och jättebra för att och då som beslutsfattare eller sådana som ja. Men vad vad mäter vi? Ja för om man ska betala per pinne, förlorar ju den här kliniken.

LISBETH:: Då blir ju icke händelsen värdelösa.

NASIM:: Och förklara, just det och delvis var vi inne på det både efter Jakob Forssmeds, men också Tom Lorrys keynotes på på scen igår just att hur kan vi skapa ersättningsmodeller för mer förebyggande, alltså att hålla människor friska? För det är ett uppdrag i den nära vården tycker jag.

LISBETH:: Och hålla människor i hälsa, även om de får ha sin sjukdom. Nasim, vi ska börja avrunda det här spännande samtalet. Vet du vad jag ville komma tillbaka till? Jag menar, man hör din resa hittills både från din bakgrund och du kommer till Sverige och svenska och och all den resa du har gjort och så känner all energi du har. Och så sa du att samtidigt har jag lärt mig. Jag har gått och blivit yogalärare och jag tänker på andetaget. Beskriv hur du får ihop det här. Vad gör det här för dig?

NASIM:: Vet du vad som poppar upp i i huvudet den här låten med, vad heter dom Panetoz dansa pausa!

LISBETH:: Ja just det ja men precis dansa, pausa.

NASIM:: Man måste eller måste lät ju hemskt. Man måste ingenting här i livet. Jag tänker att för det första välj glädje. Ja, jag är min specialitet är internmedicin. Jag, jag är stroke läkare. Jag kom som Medicine kandidat under det var våren 1997 till stroke enheten på Akademiska sjukhuset och blev kär i det arbete som Kajsa Leto och Andreas Therren som idag tyvärr är avliden med flera gjorde. Jag blev inkluderad. Det var en multikulti avdelning. Vi hade middagar där vi alla tog med sig någonting från sitt hemland och det var fantastiskt och det var hela team sättningen jag minns att vi pratade, vi arbetade, hur hur vi kan förstärka teamet runt patienten med arbetsterapeuter fysioterapeuter hur vi gjorde, tog fram Kristina Lindahl som var överläkare. Min förebild, ja, men här Nasim, struktur för summera en sån här information som du kan ge till patienten när du skriver ut. Och, idag kan jag göra det här digitalt. Alltså, det här har jag med mig Lisbeth och nånstans den glädjen och att bygga vidare på det det var ju, så jag gjorde min doktorsavhandling, för jag ville förstå mig på, okej, hur hänger socker diabetes ihop med hjärt kärlsjukdomar och sen så småningom, vad kan jag göra för att människor slipper komma tillbaka efter en första hjärtinfarkt? Så hur får vi in verktygen i preventivt tänk så någonstans arbetsglädje, nyfikenheten och att var inte rädda.

LISBETH:: Hör du, vi avslutar med, vad är nära?

NASIM:: Där jag är. Jag gillar min smarta klocka den lite kickar mig lite jag jag når mina träningsmål, den också skickar till mig. Nu är det dags för lite eftertanke. Jag kan bara sätta mig på golvet. Älskar att sitta i skräddaren och bara tänka eller skogspromenaderna med min dotter. Eller bara har sett både min dotters resa och pappas resa och hela alltså alla vi runt vår pappa och hantera. Det var ju tuffast förstås för honom och mamma själv med med demens och hanteringen. Det har jag med mig och har det närvarande i att göra tekniken. För teknik kan låta kallt, men men det ska skapa värde inne i livet för patienterna, men också vardagen för våra fantastiska vårdpersonal där ute.

LISBETH:: Stort tack för att du delar med dig av all din kunskap och energi och lycka till framåt Nasim. Tack för att du var med tack.